Öppningstal från Fredrik Arvas, ordförande

Varmt välkomna till Martinskolans 40 års jubileum! 2016-09-03

(Jag heter Fredrik Arvas och har idag rollen som ordförande för skolans stiftelse).

 

Idag firar vi att de som gått före oss, har byggt och vårdat den här skolan,

i 40 år.

Vi firar också att det är vi som är här idag, som tillsammans ska bygga och vårda, den här skolan i de kommande 40 åren.

När idén till Martinskolan planterades för mer än 40 år sedan, samtalade bl.a. Susanne Ahlgren och Stephan Linsenhoff för att se hur vi, (jag säger vi, för en skola är ett vi), kan ha en skola där alla är välkomna.

Den idén, har varit en del av det som fortfarande  är Martinskolan.

Den här idén om en skola, vi kan kalla det ett litet frö, planterades i en kruka,

i ett privat hus i Bromma, där Mona-Cajsa Larsson, tog ansvar för den första klassen. Till sitt stöd hade hon bl.a. Inger Liljesson som drev allt det andra.

Där fanns 8 elever, som liksom blad eller grenar började växa upp.

Är det någon här idag som varit i huset i Bromma?,

Året därpå planterades skolan om, till Skönstaholmsskolan.

Är det någon här som var med då?

Året därpå flyttade vi hit till den här platsen, som hette Parkskolan.

Det var då jag började i den klassen.

Nu började grannarna se att det nog var ett fruktträd, som hade flyttat in på den här.  Fler barn, föräldrar och lärare kom hit,  de samarbetade för att sköta om trädet och platsen. Är det någon av er som var med här när Musiksalen låg i en bod här borta?

Det kom frukter som mognade. Fler lokaler byggdes. Vilka var med här under åren som tillbyggnaden och paviljongen byggdes?

Frukterna rullade sedan ut i världen och kom tillbaka på och hälsade på till julbasarer. Är det någon som har hjälpt till på en Julbasar?


Det jag tycker om med Martinskolan, är att det finns en kultur, där vi skrattar med varandra, inte åt varandra.  

När vi ser något som känns fel, frågar vi hur vi kan hjälpa till, för att göra det bra.

När vi ser någon som är ensam, bjuder vi in, istället för att stänga ute.

Det är vi, som har den här skolan tillsammans, så att det här fruktträdet, kan fortsätta att frodas, med kunskapens frukter, i många år till.”